Fiskkoll.
Fiskarna under ytan, förklarade en sida i taget.
Animerad fältguide om fisk
Fältboken som har börjat röra sig.
Korta animationer om svenska fiskar: hur de ser, hör, jagar och klarar vintern. Varje avsnitt är ett uppslag ur en fältguide – en art, en fråga och ett svar med källor.
Fältboken: bläddra bland avsnitten
Ett uppslag, ett avsnitt.
Till vänster: arten, frågan och tre fakta. Till höger: filmen – tryck för att spela.
- 1Bläddra med pilarna, dra i sidans hörn eller svep.
- 2Flikarna i kanten hoppar till ett kapitel.
- 3Vik upp lappen när du vill se svaret.
- 4Källorna finns längst ner på varje uppslag.
Innehåll
Gäddan
Abborrfiskar
Karpfiskar
Laxfiskar
Fler arter
Vattnet
Arterna
Tryck på en art för att bläddra dit.
- Gädda Esox lucius
-
Abborre Perca fluviatilis -
Gös Sander lucioperca -
Mört Rutilus rutilus -
Ruda Carassius carassius -
Guldfisk Carassius auratus -
Lax Salmo salar -
Öring Salmo trutta -
Röding Salvelinus alpinus -
Storspigg Gasterosteus aculeatus -
Ål Anguilla anguilla -
Sill Clupea harengus -
Lake Lota lota -
Skrubbskädda Platichthys flesus -
Nejonöga Lampetra fluviatilis -
Mal Silurus glanis
Gäddan
Esox lucius
Varför står gäddan stilla i vassen?
- Sötvatten och bräckt vatten
- Bakhållsjägare
- Leker tidigt på våren
Byggd för bakhåll.
Källor
- Fiskeriverket Informerar 2011:1
- Raat 1988, FAO Synopsis of biological data on the northern pike
- FishBase, Esox lucius
- Domenici & Blake 1997, J Exp Biol 200:1165
- Harper & Blake 1991, J Exp Biol 155:175
- Webb & Skadsen 1980
- Nilsson & Brönmark 1999, Behav Ecol
- Nilsson & Brönmark 2000, Oikos
- Wisconsin DNR, Northern pike
- IGB Berlin, Northern pike
- Stockholms universitet 2023
- Store norske leksikon, Sidelinjeorgan
Filmen publiceras snart Varför står gäddan stilla i vassen?
Gäddan
Esox lucius
Gäddan tappar tänderna på sommaren?
- Aldrig alla på en gång
- Ny tand växer fram bredvid
- Äter även i juli–augusti
Byts hela tiden.
Källor
- SAOB, svalla → svallkött, svallköttsperiod
- Strindberg, “Konsten att meta” (Samlade skrifter 22)
- Trautman, M. B. & Hubbs, C. L. 1935. When do pike shed their teeth? Michigan IFR Report 310 / Trans Am Fish Soc 65:261–266
- Wisconsin DNR, Northern pike species fact sheet (Dehring & Krueger)
- Tomes, C. S. 1890. A Manual of Dental Anatomy, 3rd ed.
- Huysseune, A. & Witten, P. E. 2024. Continuous tooth replacement: what can teleost fish teach us? Biol Rev 99:797–819
- Outdoor News 8.12.2023, “Ask a fisheries biologist: No, pike don't lose their teeth” (Max Wolter, Wisconsin DNR)
- Edgeflyfishing forum, “Svallkött?” (2008; evidence of the belief only)
Filmen publiceras snart Gäddan tappar tänderna på sommaren? Fel.
Gäddan
Esox lucius
Den största gäddan är en hane?
- Lika stora till ca 3 år
- Honor lever ofta längre
- Upp till 200 000 ägg
Jättarna är honor.
Källor
- SLU Aqua, Fiskbarometern 2025, Gädda
- Havs- och vattenmyndigheten, Gädda – minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar i Östersjön
- HaV press release 22.3.2021, “Gäddorna längs södra ostkusten får stärkt skydd”
- Sportfiskarna, Gädda
- Kekäläinen, J. 2005. Kalatutkimuksia 194, RKTL
- Kennedy, P. J. & Rennie, M. D. 2024. Evol Ecol 38:305–326
- Harvey, B. 2009. A Biological Synopsis of Northern Pike (Esox lucius). Can Manuscr Rep Fish Aquat Sci 2885
- Alaska Department of Fish and Game, Northern pike
- Wisconsin DNR, Northern pike fact sheet
- Hufvudstadsbladet 10.12.2023 (the general misconception only)
Filmen publiceras snart Den största gäddan är en hane? Fel.
Gäddan
Esox lucius
Vart tar ankungarna vägen?
- Äter mest fisk
- Tar även fågelungar
- Hugger på nära håll
Gäddan jagar även vid ytan.
Källor
- Dessborn L., Elmberg J. & Englund G. 2011. Pike predation affects breeding success and habitat selection of ducks. Freshwater Biology 56:579–589. https://doi.org/10.1111/j.1365-2427.2010.02525.x (abstract via OpenAlex)
- Dessborn L. 2011. The influence of food abundance patterns and predation on breeding ducks with a special emphasis on the interactions between ducklings and fish. Doctoral thesis, SLU Umeå. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2011:9. https://pub.epsilon.slu.se/2440/1/Dessborn_L_110219.pdf (read via the Internet Archive copy)
- Dessborn L., Englund G., Elmberg J. & Arzel C. 2012. Innate responses of mallard ducklings towards aerial, aquatic and terrestrial predators. Behaviour 149:1299–1317. https://doi.org/10.1163/1568539X-00003014 (result as summarised in the thesis)
- Naturhistoriska riksmuseet, Julkalender 2025 – facit. https://www.nrm.se/download/18.1e82caf919a0f51ea4772cf8/1762326089220/NRM%20Julkalender%202025%20-%20FACIT%20f%C3%B6r%20utskrift.pdf
- Isof / Språkrådet, Frågelådan: “Heter det Vart är nyckeln? eller Var är nyckeln?” https://frageladan.isof.se/faqs/21489
- BTO fieldcraft: How to identify ducklings. https://ociweb.bto.org/sites/default/files/field_craft_how_to_identify_ducklings.pdf
Filmen publiceras snart Vart tar ankungarna vägen?
Abborren
Perca fluviatilis
Varför har abborren ränder?
- Sötvatten och bräckt vatten
- Äter även andra abborrar
- Lägger rommen i långa band
Randig och taggig.
Källor
- FishBase, Perca fluviatilis
- Thorpe 1977, FAO Fisheries Synopsis 113
- Artdatabanken key, Percidae (Kullander et al. 2012)
- Länsstyrelsen, Artbeskrivningar
- Price et al. 2015, Proc R Soc B
- Magnhagen & Heibo 2004, J Fish Biol
- Cuthill et al. 2005, Nature
- Phillips et al. 2017, J Exp Biol
- Store norske leksikon, abbor
- MITECO, Perca fluviatilis
Filmen publiceras snart Varför har abborren ränder?
Gösen
Sander lucioperca
Gösens ögon lyser i mörkret.
- Trivs i grumliga sjöar
- Jagar i skymning och mörker
- Äter gärna nors
Ögon för mörkret.
Källor
- Fiskeriverket 2004, “Den värdefulla gösen”, f-FAKTA 2004:17
- SLU Artdatabanken, Artfakta: gös, Sander lucioperca (text from Kullander, Nyman, Jilg & Delling 2012; Curry-Lindahl 1985)
- Kullander et al. 2012, Bestämningsnyckel till svenska arter av abborrfiskar – Percidae
- FishBase, Sander lucioperca
- Zhang et al. 2019, J Am Chem Soc 141:19736–19745
- Zyznar & Ali 1975, Can J Zool 53:180–196
- Ollivier et al. 2004, Vet Ophthalmol 7:11–22
- Bergmanson & Townsend 1980, Am J Optom Physiol Opt 57:138–144
- Braekevelt 1990, Anat Histol Embryol 19:97–105
- American College of Veterinary Ophthalmologists, “Why Do My Dog's Eyes Shine at Night?”
- Jokela-Määttä et al. 2019, J Fish Biol 95:200–213
- Ljunggren & Sandström 2007, J Fish Biol 70:1319–1334
- Keyler et al. 2026, PeerJ 14:e21156
- Keskinen 2008, PhD thesis, University of Jyväskylä
- US National Park Service, Bighorn Canyon: Walleye
- US National Park Service, Mississippi River: Walleye
Filmen publiceras snart Gösens ögon lyser i mörkret.
Gösen
Sander lucioperca
Vad händer med en gös från 15 meter?
- Har sluten simblåsa
- Känslig från över 10 meter
- Släpp bara från grunt vatten
Simblåsan sväller.
Källor
- NOAA Ocean Service, How does pressure change with ocean depth?
- Illustrerad Vetenskap 2010
- sv.wikipedia, Boyles lag
- Gangl 2021, Understanding barotrauma, North Dakota Outdoors
- Cooke et al. 2021, Rev Fish Biol Fish 31:253–288
- Fiskeriverket 2004, “Den värdefulla gösen”, f-FAKTA 2004:17
- Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg, Fiskevårdsfakta: Gös
- Arnham 2018, Fiskejournalen
- HittaFiske / Naturkartan 2023, Catch & release och fiskhantering
- Outdoor.se 2016 (Erik Degerman, SLU)
- Länsstyrelsen Östergötland, Fiske
- Lyon et al. 2022, Lake Reserv Manage 38:334–340
- Eberts et al. 2018, J Fish Wildl Manage 9:415–430
- Talmage & Staples 2011, N Am J Fish Manage 31:826–831
- Madden et al. 2024, Can J Fish Aquat Sci 81:212–222
- Wilde 2009, Fisheries 34:20–28
Filmen publiceras snart Vad händer med en gös från 15 meter?
Abborren
Perca fluviatilis
Vad är de svarta prickarna på abborren?
- Prickarna är sugmasklarver
- Cirka en millimeter stora
- Stek eller koka fisken väl
Larver som väntar på en fågel.
Källor
- Kirankaya & Ekmekçi 2011, Folia Zoologica 60(4):350–354. https://doi.org/10.25225/fozo.v60.i4.a13.2011
- Mierzejewska, Własow, Kapusta & Szymańczyk 2004, Acta Ichthyol Piscat 34(1):73–84. https://doi.org/10.3750/AIP2004.34.1.07
- Marković & Krsmanović 2008, Acta Agriculturae Serbica 13(26):73–76. https://aas.afc.kg.ac.rs/aas/article/download/51/38/107
- Marković et al. 2012, Acta Veterinaria (Beograd) 62(1):101–109. https://doi.org/10.2298/AVB1201101M
- Sándor, Molnár, Gibson, Székely, Majoros & Cech 2017, Parasitol Res 116:3065–3076. https://doi.org/10.1007/s00436-017-5617-5
- Kudlai, Binkienė, Rakauskas & Baker 2026, Parasite 33:1. https://doi.org/10.1051/parasite/2025067
- Näreaho et al. 2017, Acta Vet Scand 59:75. https://doi.org/10.1186/s13028-017-0343-7
- Chai & Jung 2017, Food and Waterborne Parasitology 8–9:33–63. https://doi.org/10.1016/j.fawpar.2017.09.001
- EFSA BIOHAZ Panel 2024, EFSA Journal 22(4):e8719. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2024.8719
- Livsmedelsverket, Parasiter. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/parasiter/
- Livsmedelsverket, Diphyllobothrium. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/parasiter/Diphyllobothrium/
- SVA, Ögonsugmask hos fisk. https://www.sva.se/djurhaelsa/djursjukdomar-a-oe/sjukdomar/oegonsugmask-hos-fisk/
- Sitko & Heneberg 2026, Parasitology (gulls). https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC13420193/
- Ondračková, Dávidová, Gelnar & Jurajda 2006, Ecol Res 21:526–529 (not used). https://doi.org/10.1007/s11284-005-0146-6
- Dyntaxa via GBIF: Planorbis planorbis (kantskivsnäcka) https://www.gbif.org/species/159990449, Planorbis carinatus (kölskivsnäcka) https://www.gbif.org/species/159990451
- Naturhistoriska riksmuseet, Gråhäger. https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/djur/faglar/vanliga-faglar/faglar-i-mars/grahager-hager
- IUCN-SSC Heron Specialist Group, Grey Heron. https://heronconservation.org/herons-of-the-world/list/grey-heron/
Filmen publiceras snart Vad är de svarta prickarna på abborren?
Mörten
Rutilus rutilus
Mörten har inga tänder? Fel.
- Tandlös mun
- Svalgtänder i en rad
- Äter snäckor och musslor
Tänder i svalget.
Källor
- [NN] Kullander, Nyman, Jilg & Delling 2012, Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar, ArtDatabanken SLU, pp. 106–111
- [AF] SLU Artdatabanken, Artfakta: Mört (taxon 206135)
- [HaV] Havs- och vattenmyndigheten, Mört
- [SAOB] Svenska Akademiens ordbok, “karpsten”
- [PV10] Pasco-Viel et al. 2010, PLoS ONE 5:e11293
- [GID14] Gidmark, Tarrant & Brainerd 2014, J Exp Biol 217:1925–1932
- [VPC00] Vandewalle, Parmentier & Chardon 2000, Cybium 24:319–342
- [HIR14] Hirsch, Cayon & Svanbäck 2014, PLoS ONE 9:e115192
- [PR90] Prejs, Lewandowski & Stańczykowska-Piotrowska 1990, Oecologia 83:378–384
- [FK08] Freyhof & Kottelat 2008, IUCN Red List, as quoted in US Fish & Wildlife Service 2019, Roach Ecological Risk Screening Summary
- [WES18] Westerbom, Lappalainen, Mustonen & Norkko 2018, Sci Rep 8:7895
- [BL11] Bolotovskiy & Levin 2011, J Ichthyology 51:474–483
- [NAT] Naturalis, Otoliths of North Sea Fish: roach
Filmen publiceras snart Mörten har inga tänder? Fel.
Rudan
Carassius carassius
Vilken ruda klarar sig i gäddans sjö?
- Saknar skäggtömmar
- Ryggfenan buktar utåt
- Klarar syrefria vintrar
Gäddan gör den hög.
Källor
- Brönmark & Miner 1992, Science 258:1348–1350
- Brönmark & Pettersson 1994, Oikos 70:396–402
- Nilsson, Brönmark & Pettersson 1995, Oecologia 104:291–296
- Nilsson & Brönmark 2000, Oikos 88:539–546
- Pettersson & Brönmark 1997, Ecology 78:1805–1815
- Pettersson & Brönmark 1999, Oecologia 121:12–18
- Holopainen, Tonn & Paszkowski 1997, Ann. Zool. Fennici 34:1–22
- forskning.se 2023, "Rudans reaktion på stress kan vara skillnad mellan liv och död" (Lunds universitet)
- FishBase, Carassius carassius
- Havs- och vattenmyndigheten, faktablad silverruda
Filmen publiceras snart Vilken ruda klarar sig i gäddans sjö?
Fjällen
Rutilus rutilus
Fisken bär sin ålder i fjällen.
- Sommar: glesa linjer
- Vinter: täta ringar
- Forskare läser oftast otoliten
En ring per vinter.
Källor
- SLU Aqua, Age laboratories (reviewed 19.5.2026)
- SLU Aqua, Fish age analysis (archived 17.3.2025)
- SLU Aqua, Quality assurance and age analysis of fish (archived 18.4.2025)
- Centralförbundet för Fiskerihushållning 2021, “Åldersbestämning av fisk” (Swedish edition, nr 216)
- NOAA Fisheries, Age determination glossary
- NOAA Fisheries, Yellowtail flounder age determination (scale method)
- Rittweg, Trueman, Ehrlich, Wiedenbeck & Arlinghaus 2024, Fisheries Management and Ecology 31: e12646
- FishBase, Rutilus rutilus
- Wikipedia, “Fish scale” (scale types, background)
Filmen publiceras snart Fisken bär sin ålder i fjällen.
Rudan
Carassius carassius
Den här fisken gör alkohol.
- Klarar syrefritt i månader
- Rör sig även utan syre
- Släkting till guldfisken
Utan syre: alkohol.
Källor
- Fagernes, Stensløkken, Røhr, Berenbrink, Ellefsen & Nilsson 2017, Scientific Reports 7:7884
- Nilsson & Renshaw 2004, J. Exp. Biol. 207:3131–3139
- Shoubridge & Hochachka 1980, Science 209:308–309
- University of Liverpool press release, "How goldfish make alcohol to survive without oxygen", 11.8.2017
- Trafikverket, "Vad säger lagen om rattfylleri?"
- Holopainen, Tonn & Paszkowski 1997, Ann. Zool. Fennici 34:1–22
Filmen publiceras snart Den här fisken gör alkohol.
Mörten
Rutilus rutilus
Mörten hör bättre än gäddan.
- Hör toner på flera kHz
- Simblåsa i två kammare
- Har weberska apparaten
Hör med simblåsan.
Källor
- [LF13] Ladich F, Fay RR 2013. Auditory evoked potential audiometry in fish. Rev Fish Biol Fisheries 23:317–364
- [PH19] Popper AN, Hawkins AD 2019. An overview of fish bioacoustics and the impacts of anthropogenic sounds on fishes. J Fish Biol 94:692–713
- [MANN07] Mann DA, Cott PA, Hanna BW, Popper AN 2007. Hearing in eight species of northern Canadian freshwater fishes. J Fish Biol 70:109–120
- [AWL04] Amoser S, Wysocki LE, Ladich F 2004. Noise emission during the first powerboat race in an Alpine lake and potential impact on fish communities. JASA 116:3789–3797
- [AL05] Amoser S, Ladich F 2005. Are hearing sensitivities of freshwater fish adapted to the ambient noise in their habitats? J Exp Biol 208:3533–3542
- [LEY25] Leyhr J, Haitina T, Bird NC 2025. J Anat
- [LW03] Ladich F, Wysocki LE 2003. How does tripus extirpation affect auditory sensitivity in goldfish? Hearing Research 182:119–129
- [J14] Jacobsen L, Baktoft H, Jepsen N, Aarestrup K, Berg S, Skov C 2014. Effect of boat noise and angling on lake fish behaviour. J Fish Biol 84:1768–1780
- [Z26] Zitek et al. 2026. Sci Rep 16
- [R25] Roca et al. 2025. Rev Fish Biol Fish 35:1369–1382
- [NE] Nationalencyklopedin, “weberska apparaten”
- FishBase, Rutilus rutilus (Cypriniformes > Leuciscidae)
Filmen publiceras snart Mörten hör bättre än gäddan
Mörten
Rutilus rutilus
Mörten ser färger du inte ser.
- Fyra sorters tappar
- En av dem för UV
- Unga mörtar äter djurplankton
Ser UV-ljus.
Källor
- [DDB86] Downing, Djamgoz & Bowmaker 1986, Photoreceptors of a cyprinid fish, the roach: morphological and spectral characteristics, J Comp Physiol A 159:859–868
- [JM19] Jokela-Määttä, Viljanen, Nevala, Donner & Brönmark 2019, Photoreceptors and eyes of pikeperch, pike, perch and roach from a clear and a brown lake, J Fish Biol 95:200–213
- [BD80] Bowmaker & Dartnall 1980, Visual pigments of rods and cones in a human retina, J Physiol 298:501–511
- [CB16] Cronin & Bok 2016, Photoreception and vision in the ultraviolet, J Exp Biol 219:2790–2801
- [NF16] Novales Flamarique 2016, Diminished foraging performance of a mutant zebrafish with reduced population of ultraviolet cones, Proc R Soc B 283:20160058
- [NF13] Novales Flamarique 2013, Opsin switch reveals function of the ultraviolet cone in fish foraging, Proc R Soc B 280:20122490
- [BNH94] Browman, Novales Flamarique & Hawryshyn 1994, Ultraviolet photoreception contributes to prey search behaviour in two species of zooplanktivorous fishes, J Exp Biol 186:187–198
- [HaV] Havs- och vattenmyndigheten, Mört
- [NN] Kullander, Nyman, Jilg & Delling 2012, Nationalnyckeln. Strålfeniga fiskar, ArtDatabanken SLU, p. 106
Filmen publiceras snart Mörten ser färger du inte ser.
Guldfisken
Carassius auratus
Guldfiskar har tre sekunders minne?
- Guldfisk: minns i över en vecka
- Lax: sju månader med tonen
- Gäddan lär sig undvika drag
Fiskar minns i månader.
Källor
- Nyheter24, “Veckans faktoid: Guldfiskar har bara tre sekunders minne”, 19.4.2012. https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/682008-veckans-faktoid-guldfiskar-har-bara-tre-sekunders-minne
- Norra Skåne, “Har en guldfisk bara tre sekunders minne?”, 20.3.2009. https://www.nsk.se/nyheter/har-en-guldfisk-bara-tre-sekunders-minne/
- Laland, Brown & Krause 2003, Fish and Fisheries 4:199–202. https://doi.org/10.1046/j.1467-2979.2003.00124.x
- Brown 2015, Anim Cogn 18:1–17. https://doi.org/10.1007/s10071-014-0761-0
- Flood 1975, Psychological Reports 36:783–786. https://doi.org/10.2466/pr0.1975.36.3.783
- Behrend, Powers & Bitterman 1970, Science 167:389–390. https://doi.org/10.1126/science.167.3917.389
- Neale, Klinger & Agranoff 1973, Science 179:1243–1246. https://doi.org/10.1126/science.179.4079.1243
- Gee, Stephenson & Wright 1994, J Exp Anal Behav 62:1–13 (days only; not used). https://doi.org/10.1901/jeab.1994.62-1
- Tlusty, Andrew, Baldwin & Bradley 2008, Aquaculture 274:57–64. https://doi.org/10.1016/j.aquaculture.2007.11.007
- Brown 2001, Anim Cogn 4:109–113. https://doi.org/10.1007/s100710100105
- Beukema 1970, J Fish Biol 2:155–160. https://doi.org/10.1111/j.1095-8649.1970.tb03268.x
- Raat 1985, Aquaculture and Fisheries Management 16:171–187 (carp; not used on screen). https://doi.org/10.1111/j.1365-2109.1985.tb00305.x
- Czapla et al. 2023, Fisheries Research 259:106573 (carp; not used). https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106573
- Lovén Wallerius, Johnsson, Cooke & Arlinghaus 2020, Trans Am Fish Soc 149:498–511 (carp; background). https://doi.org/10.1002/tafs.10246
- Roser et al. 2025, Fish Manag Ecol 32:e12769. https://doi.org/10.1111/fme.12769
- FishBase, Carassius auratus. https://www.fishbase.se/summary/Carassius-auratus.html
- Kullander et al. 2012, Nationalnyckeln (Artdatabanken), Carassius key. https://assets.artdatabanken.se/pdf/10196_2001986.pdf
- HaV, faktablad Carassius gibelio (silverruda). https://www.havochvatten.se/download/18.21aefcd7150f8b6c38f8f765/1493109550205/faktablad-carassius-gibelio-silverruda.pdf
- Lintermans 2023, Fishes of the Murray–Darling Basin, goldfish. https://www.mdb.fish/fish-fact-sheets/goldfish
- Nationalencyklopedin, “guldfisk” (Kullander). https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/article/guldfisk
Filmen publiceras snart Guldfiskar har tre sekunders minne? Fel.
Laxen
Salmo salar
Hur hittar laxen hem till sin älv?
- Minns hemälvens lukt
- Magnetfältet – troligen
- Några få simmar fel
Den luktar sig hem.
Källor
- HaV, Remiss Dnr 370-2023 (lax och harr i Östersjön)
- ArtDatabanken, Nationalnyckeln, Salmonidae (Kullander, Nyman, Jilg & Delling 2012)
- Vähä et al. 2013, RKTL Tutkimuksia ja selvityksiä 2/2013
- Karlström & Byström 1994, ICES CM 1994/M:19
- University of Helsinki 2020 (Torne and Kalix)
- Fiskbarometern, Lax 2025 (SLU/HaV)
- Dittman & Quinn 1996, J Exp Biol 199:83
- Keefer & Caudill 2014, Rev Fish Biol Fish 24:333
- Bett & Hinch 2016, Biol Rev 91:728
- Morin, Dodson & Doré 1989, CJFAS 46:122
- Wisby & Hasler 1954, J Fish Res Board Can 11:472
- BYU Life Sciences, “No place like home” (Hasler's counts)
- Putman et al. 2013, Curr Biol 23:312
- Putman et al. 2014, Curr Biol 24:446
- Scanlan et al. 2018, PNAS 115:10995
- Minkoff et al. 2020, CJFAS 77:1846
- Stabell 1984, Biol Rev 59:333
- Jonsson, Jonsson & Hansen 2003, J Fish Biol 62:641
- Miettinen et al. 2021, Conserv Genet 22:35
- Bjornn & Reiser 1991, AFS Spec Publ 19
- Natural Earth (map data, public domain)
Filmen publiceras snart Hur hittar laxen hem till sin älv?
Lax & öring
Salmo salar · Salmo trutta
Öring eller lax? Så ser du skillnaden.
- Stjärt: inskuren eller rak
- Käke: till eller bakom ögat
- Fjäll: 10–13 eller 13–16
Titta på flera tecken.
Källor
Filmen publiceras snart Öring eller lax? Så ser du skillnaden.
Laxen
Salmo salar
Varför är laxen rosa?
- Färgen heter astaxantin
- Kommer från kräftdjur
- Samma färg som kokt kräfta
Rosa av det den äter.
Källor
- Store norske leksikon, astaxantin (E. S. Egeland, Nord universitet)
- Maoka 2011, Carotenoids in Marine Animals, Mar. Drugs 9: 278–293
- Zhu, Li & Wu 2025, Biological function of astaxanthin and its application in aquatic animal feeding, Food Chem. X 32: 103319
- Cianci et al. 2002, The molecular basis of the coloration mechanism in lobster shell: β-crustacyanin at 3.2-Å resolution, PNAS 99: 9795–9800
- Wade, Tollenaere, Hall & Degnan 2009, Evolution of a novel carotenoid-binding protein responsible for crustacean shell color, Mol. Biol. Evol. 26: 1851–1864
- Chen et al. 2022, Purification and Characterisation of Two Novel Pigment Proteins from the Carapace of Red Swamp Crayfish (Procambarus clarkii), Foods 11: 35
- Studies on Carotenoprotein in Aquatic Animals IV. Carotenoid Pigments in Crayfish (Procambarus clarkii), Hiroshima University
- Rajasingh et al. 2006, Carotenoid dynamics in Atlantic salmon, BMC Biology 4: 10
- Ali et al. 2022, Genes 13: 1331
- Commission Implementing Regulation (EU) 2015/1415
- EFSA FEEDAP Panel 2014, opinion on synthetic astaxanthin as a feed additive (salmonids, crustaceans and others), EFSA Journal 12(6): 3724
Filmen publiceras snart Varför är laxen rosa?
Rödingen
Salvelinus alpinus
Den här fisken har funnits här sedan istiden.
- Istidsrelikt i Vättern
- Vita fenkanter
- Leker grunt på hösten
Kvar sedan istiden.
Källor
- Vätternvårdsförbundet, Röding (Salvelinus alpinus (sydsvenska bestånd))
- Länsstyrelsen i Jönköpings län 2015, Meddelande 2015:38, Rödingrapport F-län
- Länsstyrelsen 2024, NAP Vättern, Bilaga 1 Målarter
- HaV, Röding (stor- och fjäll-)
- ArtDatabanken, Nationalnyckeln, Salmonidae (Kullander et al. 2012)
- SGU K 283, Sundh 2010, Beskrivning till jordartskartan 11D Munkfors SV
- Swärd et al. 2018, Boreas 47: 609–624
- Greenwood et al. 2015, Boreas 44: 619–637
- Hughes et al. 2016, DATED-1, Boreas 45: 1–45
- Länsstyrelsen Örebro, riksintresse NRO18001 (Vättern)
- Hellquist 1922, Svensk etymologisk ordbok, p. 680
- SAOB, RÖDING
- Hein, Öhlund & Englund 2012, Ambio 41: 303–312
- Elliott & Elliott 2010, J Fish Biol 77: 1793–1817
- FishBase, Salvelinus alpinus
- Vätternvårdsförbundet, Sportfiska rätt på Vättern (2025)
Filmen publiceras snart Den här fisken har funnits här sedan istiden.
Storspiggen
Gasterosteus aculeatus
Varför spottade gäddan ut den?
- Kust och sötvatten
- Hanen bygger bo
- Äter gäddans yngel
Svår att svälja.
Källor
- [FB] FishBase, Gasterosteus aculeatus (Kottelat & Freyhof 2007 and others)
- [HAV] Havs- och vattenmyndigheten, Storspigg
- [B65] Benzie V 1965. Some aspects of the anti-predator responses of two species of stickleback. DPhil thesis, University of Oxford (abstract)
- Hoogland R, Morris D, Tinbergen N 1957. The spines of sticklebacks (Gasterosteus and Pygosteus) as means of defence against predators (Perca and Esox). Behaviour 10: 205–236
- [UCD] Wainwright Lab, UC Davis, “Stickleblog: Spines hurt, according to predators” (10 Apr 2009; a research lab's summary of Hoogland et al.; secondary)
- [S13] Spence R, Wootton RJ, Barber I, Przybylski M, Smith C 2013. Ecological causes of morphological evolution in the three-spined stickleback. Ecology and Evolution 3: 1717–1726
- [WIKI] Wikipedia, Three-spined stickleback (secondary; used only alongside [UCD] for the spine lock)
- [N19] Nilsson J, Flink H, Tibblin P 2019. Predator–prey role reversal may impair the recovery of declining pike populations. J Anim Ecol 88: 927–939 (abstract via the Dryad dataset)
- [E20] Eklöf JS, Sundblad G, Erlandsson M, Donadi S, Hansen JP, Eriksson BK, Bergström U 2020. A spatial regime shift from predator to prey dominance in a large coastal ecosystem. Communications Biology 3: 459
- [SU] Stockholm University news, “A spatial regime shift” (2020)
- [SLU] SLU news, “Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik” (27 Aug 2020)
- [SVT] SVT Nyheter, “Forskare: ’Spiggvåg’ hotar Östersjöns ekosystem” (31 Aug 2020)
Filmen publiceras snart Varför spottade gäddan ut den?
Ålen
Anguilla anguilla
Var föds ålen egentligen?
- Leker i Sargassohavet
- Akut hotad
- Fiskeförbud i havet sedan 2007
Född i Sargassohavet.
Källor
- Havs- och vattenmyndigheten, “Ål”
- Wright, Piper et al. 2022, First direct evidence of adult European eels migrating to their breeding place in the Sargasso Sea, Sci Rep 12:15362
- Righton et al. 2016, Empirical observations of the spawning migration of European eels: The long and dangerous road to the Sargasso Sea, Sci Adv 2:e1501694
- FishBase, Anguilla anguilla
- Natural Earth 1:10m land and lakes (public domain)
Filmen publiceras snart Var föds ålen egentligen?
Sillen
Clupea harengus
Strömming eller sill? Vilken är vilken?
- Samma art: Clupea harengus
- Gränsen går vid Kalmar
- Strömming: smalare, magrare
Samma fisk – olika namn.
Källor
- Uppsala universitet, “Rovströmmingen – en unik fisk i Östersjöns ekosystem” (2025-01-07)
- SVT Vetenskap, “Det är skillnad på sill och strömming” (2012, updated 2024)
- Livsmedelsverket, LIVSFS 2024:8, föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter
- Commission Regulation (EC) No 2187/2005, annex I (Baltic subdivisions)
- Livsmedelsverket, produktspecifikation “Ostkustströmming” (PDO application, 2026-06-03)
- FishBase, Clupea harengus
- FishBase, family Clupeidae
- Naturalis, Fishes of the NE Atlantic and the Mediterranean, Clupea harengus
- Natural Earth, 1:10m admin-0 countries (map data)
- Wahlberg & Westerberg 2003, Aquatic Living Resources 16: 271–275 (left out)
Filmen publiceras snart Strömming eller sill – vilken är vilken?
Laken
Lota lota
Laken leker under isen – mitt i vintern.
- Den enda torskfisken i sötvatten
- Leker december–mars
- Upp till 20 i ett nystan
Leker mitt i vintern.
Källor
- SLU Artdatabanken (Florin & expertkommittén för fiskar), “Laken minskar” (2020, reviewed 2025)
- SLU Artdatabanken, Rödlistade arter i Sverige 2025 (2026)
- Havs- och vattenmyndigheten, “Lake”
- Länsstyrelsen Stockholm, Fiskar i Mälaren (2014)
- Länsstyrelsen Jönköping/Kalmar, Bilaga 1 Artbeskrivningar (2025)
- Kullander/NRM, Svenska fiskar (checklist)
- FishBase, Lota lota (Kottelat & Freyhof 2007)
- HELCOM Red List species sheet, Lota lota (2013)
- Rahi et al. 2021, Biology 10:739
- Fiskbarometern (SLU Aqua/HaV), Lake 2025
Filmen publiceras snart Laken leker under isen – mitt i vintern.
Sillen
Clupea harengus
Pratar sillen med pruttar?
- Gas från simblåsan
- Mest på natten
- Ig Nobelpriset 2004
Den knattrar i mörkret.
Källor
- [WW03] Wahlberg M., Westerberg H. 2003. Sounds produced by herring (Clupea harengus) bubble release. Aquatic Living Resources 16(3): 271–275. https://doi.org/10.1016/S0990-7440(03)00017-2 (Institute of Coastal Research, National Board of Fisheries, Sweden; read from the archived publisher PDF).
- [WIL04] Wilson B., Batty R. S., Dill L. M. 2004. Pacific and Atlantic herring produce burst pulse sounds. Proc. R. Soc. Lond. B (Suppl.) 271: S95–S97 (Biology Letters). https://doi.org/10.1098/rsbl.2003.0107
- [SOU01] SOU 2001:85, Perspektiv på ubåtsfrågan. Hanteringen av ubåtsfrågan politiskt och militärt, del 3, avsnitt 6.5.1 “Typljudet”; del 4. https://data.riksdagen.se/dokument/GPB385d3
- [WAHL] Improbable Research, Magnus Wahlberg (biography). https://www.improbable.com/about/people/MagnusWahlberg.html
- [IG04] Improbable Research, Ig Nobel Prize winners 2004 (Biology). https://improbable.com/ig/winners/
- Mann D. A., Popper A. N., Wilson B. 2005. Pacific herring hearing does not include ultrasound. Biol. Lett. 1: 158–161. https://doi.org/10.1098/rsbl.2004.0241
- Reuters via IOL, 2 March 2000, “Red herrings lead Swedish navy astray”. https://iol.co.za/news/eish/2000-03-02-red-herrings-lead-swedish-navy-astray/ (context)
- Uppsala universitet, 7.1.2025, “Rovströmmingen – en unik fisk i Östersjöns ekosystem”. https://www.uu.se/nyheter/2025/2025-01-07-rovstrommingen---en-unik-fisk-i-ostersjons-ekosystem
Filmen publiceras snart Pratar sillen med pruttar?
Skrubbskäddan
Platichthys flesus
Den här fisken flyttar sitt öga.
- Larven är symmetrisk
- Vänstra ögat flyttar
- Två arter i Östersjön
Två ögon på samma sida.
Källor
- [CAM18] Campinho M. A., Silva N., Martins G. G. et al. 2018. A thyroid hormone regulated asymmetric responsive centre is correlated with eye migration during flatfish metamorphosis. Scientific Reports 8: 12267. https://doi.org/10.1038/s41598-018-29957-8
- [MOM18] Momigliano P., Denys G. P. J., Jokinen H., Merilä J. 2018. Platichthys solemdali sp. nov. (Actinopterygii, Pleuronectiformes): a new flounder species from the Baltic Sea. Frontiers in Marine Science 5: 225. https://doi.org/10.3389/fmars.2018.00225
- [FB] FishBase, Platichthys flesus, species summary. https://www.fishbase.se/summary/Platichthys-flesus.html
- [FAO] FAO, ARTFIMED species sheet Platichthys flesus (Linnaeus, 1758). https://www.fao.org/fi/static-media/FI/CDrom/ARTFIMED/ArtFiWeb/descript/Species/PLEPLFLE.HTML
- [SU18] Stockholms universitets Östersjöcentrum, S. Wikström, “BLOGG: Ny fiskart upptäckt – i Östersjön”, 14.8.2018. https://www.su.se/enheter/stockholms-universitets-ostersjocentrum/policyverksamhet/fokusomraden/nyhetsarkiv-biologisk-mangfald/blogg-ny-fiskart-upptackt---i-ostersjon
- [DYN] Dyntaxa / Svenska rödlistan 2025, Platichthys solemdali, vernacular names via GBIF. https://api.gbif.org/v1/species/10310020/vernacularNames (Dyntaxa urn:lsid:dyntaxa.se:Taxon:6039901)
- [FBAR] SLU Fiskbarometern 2024, “Europeisk skrubbskädda”. https://fiskbarometern.se/rapport/2024/species/Europeisk%20skrubbsk%C3%A4dda
- HaV, “Skrubbskädda/Flundra” (2020). https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/arter-och-naturtyper/skrubbskadda-flundra.html
- Vattenkikaren, Göteborgs universitet, skrubbskädda. https://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/arter/chordata/teleoste/platfles/platfl.html
- Schreiber A. M. et al. 2010. Gen. Comp. Endocrinol. 169: 130–137. https://doi.org/10.1016/j.ygcen.2010.08.008
- [LST23] Länsstyrelsen Södermanlands län, “Inventering och restaurering av plattfiskhabitat”, 6.10.2023. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/32/resource/276
- [AYD15] Aydın I., Küçük E., Şahin T., Kumlu M. 2015. Effect of temperature on reversed asymmetry in hatchery-reared flounder (Platichthys flesus luscus). Turkish J. Fish. Aquat. Sci. 15: 737–740. https://doi.org/10.4194/1303-2712-v15_3_17 (quote via the Finnish note's full-text reading)
- [SAR23] Sardi A. E. et al. 2023. Temperature and feeding frequency impact the survival, growth, and metamorphosis success of Solea solea larvae. PLOS ONE 18: e0281193. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0281193 (quote via the Finnish note)
- Fornbacke M., Gombrii M., Lundberg A. 2002. Sidedness frequencies in the flounder Platichthys flesus along a biogeographical cline. Sarsia 87: 392–395. https://doi.org/10.1080/0036482021000155835 (abstract)
Filmen publiceras snart Den här fisken flyttar sitt öga.
Nejonögat
Lampetra fluviatilis
Varför heter den nejonöga?
- Saknar käkar och fjäll
- Leker i älvar, dör sedan
- Äts rökt i Norrland
Nejon betyder nio.
Källor
- SAOB, NEJONÖGA
- Hellquist 1922, Svensk etymologisk ordbok, p. 515
- HaV rapport 2022:19, Åtgärdsprogram för flodnejonöga
- Nationalnyckeln (ArtDatabanken 2011), nejonögon
- Artfakta, flodnejonöga
- FishBase, Lampetra fluviatilis
- Länsstyrelsen Gotland, flodnejonöga
- Gess, Coates & Rubidge 2006, Nature 443:981–984
- Marsicano et al. 2016, PNAS 113:509
Filmen publiceras snart Varför heter den nejonöga?
Malen
Silurus glanis
Sveriges största sötvattensfisk?
- 183 cm vid Båven
- Sex skäggtömmar
- Fredad i Sverige
Störst – och fredad.
Källor
- Havs- och vattenmyndigheten 2017. Åtgärdsprogram för mal (Silurus glanis), Rapport 2017:33. https://www.havochvatten.se/download/18.1a05a1ba15fe9ddd6bc2a915/1511963028028/rapport-2017-33-atgardsprogram-for-mal.pdf
- Havs- och vattenmyndigheten 2026. Uppdaterad åtgärdstabell till åtgärdsprogram för mal (Silurus glanis), 2026–2030, Rapport 2026:2. https://www.havochvatten.se/download/18.45f2ffbc19c32b90d8e4fd19/1770797658878/atgardsbilagaAGP-mal-20260209.pdf
- Länsstyrelsen Kronoberg, Malen. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/djur/hotade-arter/hotade-djur-och-vaxter/malen.html
- FishBase, Silurus glanis (Kottelat & Freyhof 2007). https://www.fishbase.se/summary/Silurus-glanis.html
- Sportfiskarna, “A new Swedish pike record” (press release, 2016). https://www.mynewsdesk.com/se/sportfiskeforbundet/pressreleases/a-new-swedish-pike-record-1400118 and SVT Nyheter, “Gäddrekordet slaget – efter 17 år”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/gaddrekordet-slaget-efter-17-ar-1
Filmen publiceras snart Vilken är Sveriges största sötvattensfisk?
Isvintern
Sjön under isen
Varför fryser inte sjön till botten?
- Vatten är tyngst vid 4 °C
- Botten: oftast 1–3 °C
- Snö bromsar istillväxten
Isen blir ett lock.
Källor
- SMHI Faktablad nr 30 (2006), Is på sjöar och älvar
- SMHI Kunskapsbanken, Vattentemperatur i sjöar
- SMHI Kunskapsbanken, Is på sjöar
- Eklund 1998, Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter, SMHI Hydrologi nr 74
- Eklund 1998, Istjocklek på sjöar, SMHI Hydrologi nr 76
- Engram, Arp, Jones, Ajadi & Meyer 2018, Remote Sensing of Environment
- Surdu, Duguay, Brown & Fernández Prieto 2014, The Cryosphere 8:167–180
- Pennsylvania Fish & Boat Commission (Niekamp & Smith 2014), “Winter”, PA Angler & Boater Jan/Feb 2014
- Jurvelius et al. 2000, Aquatic Living Resources 13:403–408
- University of Eastern Finland 4.5.2026 (Kortet)
Filmen publiceras snart Varför fryser inte sjön till botten?
Snells fönster
Fiskens utsikt
Vad ser fisken när den tittar upp?
- Fönstret: cirka 97°
- Utanför: en spegel
- Håll en låg profil
Himlen i en cirkel.
Källor
- Wood 1906, Fish-eye views, and vision under water, Philosophical Magazine (6) 12:159–162
- Lynch 2015, Snell's window in wavy water, Applied Optics 54(4):B8–B11
- Sabbah, Barta, Gál, Horváth & Shashar 2006, JOSA A 23:1978–1988
- Hölker, Jechow, Schroer, Tockner & Gessner 2023, Phil Trans R Soc B 378:20220360
- Temple, Hart, Marshall & Collin 2010, Proc R Soc B 277:2607–2615
- Molkov & Dolin 2019, J Mar Sci Eng 7:70
- Missouri Department of Conservation, Fishing tips
Filmen publiceras snart Vad ser fisken när den tittar upp?
Gälarna
Fiskens andning
Luft har mer syre. Varför kvävs fisken?
- Fyra gälbågar per sida
- Syret tas upp i lamellerna
- Släpp fisken i vattnet
Byggda för vatten.
Källor
- Li, Turko, Stanton & Tawfick 2025, Interface Focus 15(2):20240053
- Cook, Lennox, Hinch & Cooke 2015, Fisheries 40(9):452–461
- Ferguson & Tufts 1992, Can. J. Fish. Aquat. Sci. 49:1157–1162
- Preußner et al. 2025, Development, “A developmental atlas of zebrafish gills …”
- USGS OWQ Technical Memorandum 2011.03, Change to solubility equations for oxygen in water
- Machta & Hughes 1970, Atmospheric oxygen in 1967 to 1970, Science 168:1582
- Uppsala universitet, Campus Gotland, “Ny avhandling undersöker hur sportfisket kan bli mer hållbart” (2024)
- HittaFiske (Naturkartan), “Catch & release och fiskhantering”
- HaV (Fiskeriverket 2010), “Att släppa tillbaka fisken levande”
Filmen publiceras snart Luft har mer syre. Varför kvävs fisken?
Fortsättning följer.
Nya uppslag kommer hela tiden. Följ Fiskkoll så missar du inte nästa fisk.
Register
Bläddra med ← → eller dra i sidans hörn. Svep för att bläddra.
Avsnitt
Alla uppslag
Tryck på ett avsnitt så slår boken upp rätt sida och filmen börjar.
-
Luft har mer syre. Varför kvävs fisken?
-
Vad är de svarta prickarna på abborren?
-
Vilken är Sveriges största sötvattensfisk?
-
Vart tar ankungarna vägen?
-
Den här fisken har funnits här sedan istiden.
-
Varför är laxen rosa?
-
Guldfiskar har tre sekunders minne? Fel.
-
Varför heter den nejonöga?
-
Den här fisken flyttar sitt öga.
-
Pratar sillen med pruttar?
-
Mörten ser färger du inte ser.
-
Den största gäddan är en hane? Fel.
-
Laken leker under isen – mitt i vintern.
-
Mörten hör bättre än gäddan
-
Vad händer med en gös från 15 meter?
-
Vad ser fisken när den tittar upp?
-
Öring eller lax? Så ser du skillnaden.
-
Den här fisken gör alkohol.
-
Fisken bär sin ålder i fjällen.
-
Hur hittar laxen hem till sin älv?
-
Strömming eller sill – vilken är vilken?
-
Gäddan tappar tänderna på sommaren? Fel.
-
Var föds ålen egentligen?
-
Vilken ruda klarar sig i gäddans sjö?
-
Varför fryser inte sjön till botten?
-
Varför spottade gäddan ut den?
-
Mörten har inga tänder? Fel.
-
Gösens ögon lyser i mörkret.
-
Varför har abborren ränder?
-
Varför står gäddan stilla i vassen?
Källor, inte skrönor
Varje påstående har en källa – forskning, myndigheter, museer och fältguider. Listan står under varje uppslag i boken.
Riktig anatomi
Fenor, mun, ögon och mönster ritas efter arten och kontrolleras mot fältguider. Inga tecknade fiskar med ansikten.
En fråga, ett svar
Varje avsnitt ställer en fråga och svarar på den på under en minut. Är en vanlig tro fel, säger vi det.
Samarbeten
Syns där fiskarna finns
För fiskevårdsområden, tillverkare av fiskeutrustning, naturum och museer. En partner syns i avsnittet men påverkar aldrig fakta, och reklam märks alltid som reklam.
Skriv till oss